De olika termerna tetraploid och diploid hänvisar till olika kromosom antal. En tetraploid har dubbelt så många kromosomer som en diploid. En diploid har två uppsättningar av kromosomer, en uppsättning från vardera förälder, dessa uppsättningar bildar par. I kortform för detta skriver man ”2n”. En tetraploid är ”4n”. Om en planta bara har en uppsättning kromosomer skriver man ”1n”, då kallas den för haploid eller monoploid. Haploider är mycket ovanliga och överlever oftast inte. När man översätter dessa termer till zonal pelargoner (pelargonium X hortorum) kallas de diploida med sina 18 kromosomer (2n=18) för Standard typ och de tetraploida med sina 36 kromosomer för Fransk typ.
Orginal sortern för zonal pelargoner är Standard typen, dess utveckling går tillbaka till England 1710 och 1714 då introduktionen av P.zonale och P.inquinans gjordes. Största delen av pelargonerna som odlas idag tillhör standard typen. Typiska välkända exemplar är: Always, Dreams och Painted Lady.
Irene Party Dress – Tetraploid
Den Franska typen kom uppenbarligen från Standard typen i Frankrike omkring 1880, riktigt hur är inte klarlagt, troligtvis kan det ha varit en mutation. Den Franska typen skiljer sig på många sätt från Standard typen. Den Franska typen är mer kraftfull, med större, grövre, och mer skarpt tandade blad, kraftigare stjälkar, och, har i genomsnitt större och mer oregelbundna blommor på mycket tyngre stjälkar. Kronbladen är tunga, och sitter väldigt hårt fast, det gör blommorna mycket hållbara, vilket, med dess robusta kvalitet, gör den franska typen idealisk för utomhus plantering. De är också perfekta till att odla i vanliga krukor inomhus, de blommar mycket redan när de är små. De enda problemet med att odla dem på fönsterbrädan är att vissa sorter till slut blir för stora för det ändamålet. Eftersom själva blommorna är så otroligt hållbara, passar de helt perfekt till olika blomsterarrangemang med snittblommor. De är inte lätta att korsa med standard sorter, om det ens går.
Typiska franska sorter är: Fiat Neon, Irène sorterna, Orange Ricard, Ashfield´s Blaze, Regina, Karl Heagele, Västmanland och Highfield´s sorterna. Orginal sorten ”Irène” förädlades fram av Charles Behringer, Ohio 1942. Den har använts väldigt mycket till förädling, och många är de sorter som härstammar från denna. En betydligt större färgskala finner man dock hos de diploida sorterna. Fågeläggs sortena, rosenknopparna, smultron och mjölk varianterna är alla diploida, så även alla dvärgar och miniatyrer.
Men risk för att komplicera detta ytterligare så måste ändå tilläggas att P.betulinum, p.cucullatum och P.grandiflorum är de sorterna som troligtvis är stamföräldrar till regal/engelska pelargonerna (Pelargonium X domesticum) har 2n=22, vilket antyder att regalerna är diploida, dock med ett annat kromosomantal än de diploida zonal pelargonerna. Till gruppen doftpelargoner hör många vildpelargoner. De har väldigt varierande kromosom antal, vilket också är anledningen till att många arter inte går att korsa med varandra. Deras kromosom antal kan variera från 2n=8 till 2n=88, men de vanligast förekommande är dock 2n=22.
White Birdegg – Diploid